Dagen D

Idag är det 1år sedan jag satt i väntrummet på gynologiska mottagningen, nervös och orolig. De ägglossnings stimulerande tabletterna jag tagit hade inte gett mig samma biverkningar som förr, vilket gjorde mig orolig att de inte verkat. Väl inne i den berömda stolen fick jag nyheter som jag aldrig i min vildaste fantasi hade kunnat tänka mig. Du är redan gravid!!

Det mest oplanerade barnet inom extremt planerade former...


Själva leveransen

Klocka 15 torsdagen den 16/8 gick vattnet och inte var som helt utan i pålsjöskog en bit från Sofiero. Max fick springa till Villa Thalassa för att hämta bilen medan jag och Qing fortsatte till Sofieros parkering. Påvägen dit ringde jag förlossningen som sa till mig att vänta tre timmar och sedan ringa in igen. Vi åkte hem och vattnet fortsatte att sipra ut. Lite små väfkar hemma och efter klockan 18 var vi på förlossningen för att göra en undersökning. Det visade sig att bebisen hade bajsat i fostervattnet och det kan stressa bebisem och därför bestämde de sig för att lägga in oss. Men vi hann hem en runda för att äta och fixa det sista.
 
Väl tillbaka fick vi ett rum på BB. Värkarna kom och gick men inte regelbundet och vid undersökning visade det sig att jag bara var öppen en centimeter. Fick insomningspiller, panodil, morfin och bricanyl för att värkarna skulle avta så jag skulle kunna få sova en natt och ha nya krafter dagen efter. Gick inte så bra.hade värkar hela natten som vtog på morgonen så vi belv utskickade på en runda på två timmar i stan men värkarna satte inte igång så klockan 12 blev jag igångsatt på fredagen. Värkarna kom och gick och ont gjorde det. Trodde att personalen efter ett tag skulle erbjuda en smärtlindring typ lustgas. Men efter att jag gråtit mig igenom nägra värkar frågade Max om man kunde få lite smärtlindring och vips var lustgasen framma. Efter att använt den några gånger och kräkt ungefär hälften av dem inså jag att lustgas inte var min grej, jag behövde starkare grejer. Spruträdd som jag är (var) bad jag om epidural och vpis var livet en fest igen.
 
Värkarna ledde inte direkt någonstans och när jag var öppen ca 4cm på fredagskvällen satte de en elektrolod på bebisens huvud för att övervaka hjärtljuden mer exakt än med ctg. Hjärtljuden gjorde barnmorskan orolig och läkaren ville ta blod från bebisens huvud för att se så att bebisen syresatte sig ordetnligt. En mycket smärtsam och tuff undersökning. Efter att vid första försöket misslyckats tre gånger med provtagningen väntade de en stund för att sedan göra det igen. Två prover togs och inte de heller gav något provsvar. Läkaren sa då till mig att antingen gör vi undersökningen igen eller så blir det ett kejsarsnitt. Jag sa utan att tveka då gör vi ett kejsarsnitt och läkaren bestämde sig i samma stund att det blir kejsarsnitt.
 
Då var det bestämt, mycket känslor och Max fick byta om till opkläder och tankarna snurrade i mitt huvud och nerverna la sig utan på. Klockan var nu runt 00:30 på lördagsmorgonen. Tårarna sprutade och när jag rullades in på operation ställde jag tusen frågor och pumpades full med ryggmärgsbedövning. För att göra en lång historia kort - ryggmärgsbedövningen tog inte som den skulle och jag kände när läkaren skar genom första hudlagret och efter lite lokalbedövning testade de igen men då kände jag hur han ska djupare i magen. JAg fick bli sövd, vilket jag aldrig blivit och tusen frågor ställdes. Till sist sa narkosläkaren att jag inte behövde oroa mig för att det gjorde det här varje dag. Jag svarade då lite snabbt och försökte inte vara rolig utan ärlig: Ja, men det gör inte jag!!
 
Max fick lämna rummet och klockan 01:16 föddes lilla Filippa och skrek så fort hon kom ut. Jag vaknade upp påväg till uppvaket och det enda jag yrade om var min bebis, min bebis.
 
En nykläckt Filippa

Första mötet, mor och dotter.
Max fick sitta själv med henne på rummet i två timmar innan jag kom upp från uppvaket.
 

En mycket stolt pappa med sin ögonsten på BB
 
Vi stannade på BB till tisdagen, det kändes bra att få hjälp med amning samt att jag hade snittet att tänka på. Max jobbade på bra den första dagen så jag inte kunde resa mig. Han fick bya blöjor och fixa med Filippa. Han hade aldrig bytt en blöja innan så jag fick instruera honom från sängen.
 

Världens bästa och finaste Filippa!
 

Dan före doppardan

Ja! Imorgon är det förlossning, enligt almanackan. Det är även mannens födelsedag, jag har shoppat presenter på Väla. Väla är stort nu och det är jag med, trodde att mitt vanliga snabba jag skulle fixa det på mindre än en timme, jag visste ju vad jag skulle köpa. Men två timmar senare var jag klar, gick igenom Väla i slow motion och vaggande som en pingvin. Det bästa är att alla tittar på en och ler, de flyttar på sig som om jag vore en drottning, släpper före mig i kön och ber om ursäkt bara de nuddar mig. Fantastiskt det här med att vara gravid, ett välsignat tillstånd oavsett vad man tror på.
Hur som helst bebisen kan titta ut nu, vi är redo. Men om den vill ha en egen födelsedag kan den komma idag eller på fredag. Gärna idag, längtar så efter att få träffa personen som redan nu har en personlighet i magen. Protesterar om den inte får en bra sovställning i sängen, svarar på minsta buff från mamma och pappa. Det finaste är ändå att när Max kommer hem och börjar prata med mig så släpper bebisen loss i magen och visar sin pappa alla trick. Qings skall reagerar den inte på men den vill inte vakna till pipande alarm, musik går bättre.
Ja som sagt, du är efterlängtad och välkommen!!
Tänk att jag tyckte jag såg megagravid ut här.

I forgot who I was dealing with

barnrummet:


En födelsedagspresent till mig från Max pappa med familj, en korgkista, taxen som ligger ovanpå fick Max av sin mormor och morfar när han låg på BB.


Korgtolen i samma korg som kistan. Pallan bakom har min farfar byggt och farmor målat. Den ska jag ha fötterna på när jag sitter i stolen och ammar.




Och där står den, förlossningsväskan, redo för äventyr.


You got to se the baby - stuff

Det är dyrt att skaffa barn. Mycket som man behöver köpa och mycket man vill ha och så vidare. Men nu känns det som att det börjar bli klart. Idag ska förlossningsväskan packas. Babyskyddet har vi fått av mamma och pappa och Maxs mamma plus man sponsrade oss med den finaste sköntväskan. Vi har även inhandlat en videokamera och lite mer till babyrummet.


Barbaskön till höger

Akta Graco, insatsen i bilen är redan på plats i Astran


Skötväskan, en Emmaljunga sport, med tillhörande skötbädd. Har även pimpat vagnen med en flaskhållare till promenaderna när svettan ska lacka och man behöver vatten=)


I´m a dayperson

Söndag och vädret är helt ok, tydligen är det varmt för jag känner mig ständigt varm=) Men jag gillar att vara varm.

Nu är det mindre än 6 veckor kvar till bebisen kommer plus minus 2 veckor. Helt sjukt vad tiden har gått fort. Iallafall nu de sista månaderna. Det första tolv veckorna gick väldigt sakta även om vi fick reda på att vi skulle ha barn i vecka 7. Men det känns underbart att veta att det lilla(stora) grynet mår bra och lever loppan mest hela tiden. Det börjar bli trångt om plats och att sova är ett projekt i sig, men vad gör det? Jag bär på ett mirakel!




Sängen är redo för en bessebulle!


Vagnen är redo den med.


Rentvättade kläder och filtar redo för förlossningsväskan


Hur sött är det? =)

Ja, snart är vi redo för förlossningen, rent mentalt är jag redan där men praktiskt fattaste några saker. Men det ska vi fixa nu de närmaste veckorna. Om en och en halv vecka har jag semester även om jag plockade ihop mina saker från HAIS redan i fredags då vi ska vara på en annan förskola. Kändes inte det minsta konstigt utan bara helt rätt. Så nu är det sammanslagning och det enda jag ska göra är sitta och ta det lugnt.





You were making out during Schindler's List?

Det händer saker varje dag, något litet kommer på plats och vi kan bocka av sakerna från listan.

Idag var vi på andra föräldrakursen som handlade om ammning och egenvård. Något som jag visst tyckte var lite jobbigt då jag blev snurrig och svimmfärdig, tog mig en liten paus och kunde sedan återgå till kursen. Märkligt, födsel, blod, skrik och massa snack om avslag, bristning med mera rör mig inte i ryggen. Dit längtar jag men ammining verkar vara jobbigt. Men som jag sa till min barnmorska efteråt: Jag är öppen för förslag och förändring, jag vill ge mitt barn det bästa så jag kommer växa in i ammningen. Bebsien låg med huvudet neråt men var fortfarande rörlig. Allt var bra, så återigen, MVG i att vara gravid.

Barnrummet:
Det går framåt:


Världens finaste gipsmage som Sophie hjälpte mig att göra. Jag tycker den är helt fantastiskt!!



Sänghimmel, svårt att fånga på bild, men jag har knytit ihop en gardin i toppen med ett spetsband och hängt lite band med hjärtan längs med och ett fint trähjärta som pricken över i:et.



En bokhylla i barnrummet:


Idag var vi även inom Baushaus och köpte en bänskskiva till skötbordet, vi köpte även en vaxduk att klä in den i:


Bänkskivan la vi på tävttmaskinen och jag är så glad över att jag har en kran bredvid skötbordet och att jag har en dörr rakt ut så vi kan kasta alla blöjor direkt.

Finaste tavlan har kommit upp på väggen:


Barnrummet är långt ifrån färdigt men det känns bra att man kommit en bit på vägen. Det ska inhandlas en korgstol, korgkista, hyllor, lampor mer mera. Men det kommer efter hand. Jag ska även sätta upp en text på spjälsängen samt fixa med lite annat. Skötbordet och allt runt det ska fixas med korgar, leksaker och lite annat mysigt pynt=) Men lite då och då och vi kommer vara klara lagom till bebisen anländer.


I am happy, pappy

Långa dagar och lite sömn...
Bättring på det, så nu blir det sängen. Men även om jag är trött så är jag glad och förväntansfull. Bebisen ligger med huvudet neråt sedan förra bmbesöket och har inte vänt på sig. Det är en sprattlig litet pyre som bor i min mage, den har även hittat revbenen på höger sida, vilket även är favoritsidan. Sova kan jag endast göra på vänstersida eftersom bebisen lever loppan på andra sidan. Men men snart kan jag sova som jag vill igen och tills dess ligger jag gärna på vänster sida, oavsett hur ont det än gör i höften och att sömnen blir lite hackad och malen. Lika bra att träna på det:)
Nu ska jag äta en glass och sedan inta vänstersida och sova i någon timme:)
Hälften du och hälften jag♥

I will love you with every heartbeat


Så mycket kärlek på så lite plats!


I almost did!!!

Mission: Barnrum:


Denna säng blir det och på galven ska jag sätta dit texten:



Jag vill även tillverka en egen sänghimmel, jag har alltid velat ha en sänghimmel men aldrig haft någon så då ska vårt barn få en. Min plan är att syfast sänghimmelstyg på en kungakrona, passar ju både en pojke och en flicka. Så nu är jag på jakt efter en fin kungakrona.


1+1=3


Roten ur tvåsamhet
Frukten av kärlek
Meninngen med livet
Summan av oss


That's how I maintain my glow

Vecka 27!
13 veckor kvar!
15kg plus!


Det finaste...

Fredagen bjöd på glädje och tårar av kärlek...

Vi har sett vårt mirakel, de finaste vi någonsin sett. Den låg så fint i min mage och ordet normal är det bästa man kan höra, flera gånger om. En liten vilding som grejade och höll på under hela undersökningen. Även om det känns overkligt så är det lite mer verkligt. Datumen för beräknad födsel blev även flyttad till den 9 augusti, som även är den blivande pappans egen födelsedag. Nu längtar vi så vi spricker efter den lille/lilla där inne..


Älskade lilla ♥


From this moment...

En blivande mammas tankar:

Det känns helt ofattbart att jag ska bli mamma. Jag undrar så hur jag kommer bli som mamma, jag har tankar om hur jag vill vara som mamma. Men vad vet jag om hur jag blir när jag håller vårt barn i famnen. Jag vet exakt hur jag ska styra upp en barngrupp på 20 barn under en sagostund under toabesök och påklädning. Jag har utan problem matat 6barn under 2 år med soppa, vatten och bröd utan svårigheter. Men det är mitt jobb, där är jag pedagog, även om jag älskar mitt jobb och verkligen tycker om barnen på mitt jobb, varje individ brinner mitt hjärta lite extra för så går det inte att jämföra. Redan nu älskar jag den lille i min mage mer än allt annat, varje buff inneifrån gör mig varm och ett leende sprider sig över mina läppar. På fredag ska vi göra vårt rutinultraljud och jag bara längtar att få se bebisen, få det svart på vitt att det är en bebis där inne och att allt är bra. Även om vi redan sett pyret i vecka 6+0 och 7+2 med ett hjärta som pickade så fint så såg det mer ut som en makaron än en bebis.

Nedräkningen till fredag började redan förra veckan när vi fick kallelsen.

Bebis där inne om du bara visste vad vi längtar...


3,67mm liten


Yeah. It's a beautiful name for a boy or a girl. Especially a girl... Or a boy."



Det mest fantastiska som förstagångs gravid måste vara när man känner bebisen sparkar för första gången. Har känt lite sprattel i någon vecka, men som förstagångsgravid är det svårt att veta om det är bebis eller tarmarbete. Men idag efter en lång promenad satte jag mig i soffan med handen på magen där bebisen ligger. Kände en massa sprattel på insidan och plötsligt känner jag en buff inne ifrån och ut. Bebisen måste legat precis rätt och satsat med en fot. För det kändes som någon petade på min hand innefrån. Härligt!


I want you to feel the love that´s growing inside me

När två ska bli tre...



Hälften du och hälften jag

Jag kan med glädje berätta att jag och Max ska bli föräldrar. Efter nästan två års längtan, hormonbehandlingar och kämpande ligger vårt barn inne i min mage och gror. Ett litet mirakel som under planerade former blev till oplanerat. Trots 5% chans att bli gravida på egen hand lyckades vi. Lyckan är total och i augusti får vi träffa vårt barn, vårt kärleksbarn.



Från och med du♥


RSS 2.0