Caniche

Mitt pudelmammahjärta svider...

Igår visade det sig att Qing hade ont någonstans, något vart fel. Han ville absolut inte hoppa upp någonstans, han gjorde ett litet försök att ställa sig på bakbenen när han skulle upp i soffan men avbröt direkt när han kände det onda. När vi lyft upp honom och han ville ned stod han med en hängade svans och ville inte hoppa ned, vi hjälpte honom och då la han sig direkt ned. Jösses vad jag blev orolig, tänkte att han kanske hade streckt någon muskel och la en varm riskudde längs hans rygg.

Man kan kalla mig hönsmamma men jag vet direkt när det inte är som det ska, jag märkte att han hade ont så fort jag kom in genom dörren och han inte hälsade som han alltid gör. Max tycker som vanligt att jag är löjlig men när jag visade honom att han inte ens ville ställa sig på bakbenen för att ta en frolic så insåg han med det.

Men idag är det bättre, han har haft korgvila på maxs mammas jobb och haft sin polotröja på sig. Vi försöker hålla honom lugn men den som känner Qing vet att han är en liten galning. Imorgon ska han vara på maxs mammas jobb igen, för jag känner mig inte riktigt trygg med att han ska vara själv hemma.

Ja, jag är väl en hönsmamma, men bättre safe than sorry...

 I ♥ U